Vad betyder Fumla?

Fumla är ett verb som används för att beskriva handlingen att vara klumpig eller osäker när man utför en viss uppgift eller när man hanterar något. Det kan också innebära att man tappar eller misslyckas med att greppa något. Exempelvis: Jag fumlar ofta när jag försöker öppna burkar.

Exempel på användning

• Jag fumlade med nycklarna i fickan.
• Han fumlade med knappen på kavajen.
• Vi fumlade med att sätta ihop möblerna.
• Tjejen fumlade med att knyta skorna.
• Fumla inte med mikrovågsugnen, den är känslig.
• Jonas fumlade med att koppla in sladden.
• Lär dig att inte fumla med elektroniken.
• Hon fumlade med att öppna burken.
• Det är lättare att fumla när man är nervös.
• Fumla inte med elledningarna, det kan vara farligt.
• Sofia fumlade med att få på sig jackan.
• Att fumla med telefonen kan leda till att den går sönder.
• Det är inte bra att fumla med sköra glasföremål.
• Man ska inte fumla med vassa verktyg.
• Var försiktig så du inte fumlar med den ömtåliga apparaten.

Synonymer

• tjafsa
• slarva
• klåpa
• pröva sig fram

Antonymer

• Lyckas
• Fixa
• Klara av
• Utföra
• Genomföra

Etymologi

Ordet fumla kommer från det fornsvenska ordet fumblia, som i sin tur har sitt ursprung från det medeltyska ordet fumlen som betyder att klå på, famla eller vara oskicklig i sina rörelser. Fumla används i dagligt tal för att beskriva när någon gör något klumpigt, oskickligt eller oberäkneligt.

såklart • annanstans • med • hetero- • angå • såklart • ula • satyr • farhåga •